| 119 Kapitlet |
1 | Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag. |
2 | Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom, |
3 | de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar. |
4 | Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit. |
5 | O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar! |
6 | Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud. |
7 | Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter. |
8 | Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet. |
9 | Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord. |
10 | Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud. |
11 | Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig. |
12 | Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar. |
13 | Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter. |
14 | Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter. |
15 | Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar. |
16 | Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord. |
17 | Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord. |
18 | Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag. |
19 | Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig. |
20 | Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter. |
21 | Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud. |
22 | Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd. |
23 | Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar; |
24 | ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare. |
25 | Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord. |
26 | Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar. |
27 | Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under. |
28 | Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord. |
29 | Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning. |
30 | Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig. |
31 | Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam. |
32 | Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta. |
33 | Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden. |
34 | Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta. |
35 | Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag. |
36 | Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning. |
37 | Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar. |
38 | Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan. |
39 | Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda. |
40 | Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet. |
41 | Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal; |
42 | Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord. |
43 | Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar. |
44 | Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen. |
45 | Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar. |
46 | Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam. |
47 | Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära; |
48 | jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar. |
49 | Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp. |
50 | Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv. |
51 | De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag. |
52 | Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar. |
53 | Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag. |
54 | Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes. |
55 | Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag. |
56 | Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt. |
57 | Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord. |
58 | Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal. |
59 | Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd. |
60 | Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud. |
61 | De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag. |
62 | Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter. |
63 | Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar. |
64 | Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar. |
65 | Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord. |
66 | Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud. |
67 | Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal. |
68 | Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar. |
69 | De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt. |
70 | Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag. |
71 | Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar. |
72 | Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver. |
73 | Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud. |
74 | De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord. |
75 | HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet. |
76 | Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare. |
77 | Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust. |
78 | På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar. |
79 | Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd. |
80 | Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam. |
81 | Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord. |
82 | Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?» |
83 | Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar. |
84 | Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare? |
85 | De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag. |
86 | Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig. |
87 | De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar. |
88 | Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd. |
89 | Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen. |
90 | Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består. |
91 | Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig. |
92 | Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände. |
93 | Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv. |
94 | Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar. |
95 | På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd. |
96 | På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd. |
97 | Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den. |
98 | Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid. |
99 | Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd. |
100 | Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt. |
101 | Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord. |
102 | Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig. |
103 | Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun. |
104 | Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar. |
105 | Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. |
106 | Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt. |
107 | Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord. |
108 | Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter. |
109 | Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag. |
110 | De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar. |
111 | Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd. |
112 | Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden. |
113 | Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär. |
114 | Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord. |
115 | Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt. |
116 | Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp. |
117 | Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar. |
118 | Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek. |
119 | Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära. |
120 | Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar. |
121 | Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare. |
122 | Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig. |
123 | Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal. |
124 | Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. |
125 | Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd. |
126 | Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet. |
127 | Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld. |
128 | Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag. |
129 | Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt. |
130 | När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga. |
131 | Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud. |
132 | Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt. |
133 | Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig. |
134 | Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar. |
135 | Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar. |
136 | Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag. |
137 | HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa. |
138 | Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet. |
139 | Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord. |
140 | Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt. |
141 | Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar. |
142 | Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning. |
143 | Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust. |
144 | Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva. |
145 | Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt. |
146 | Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd. |
147 | Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord. |
148 | Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal. |
149 | Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter. |
150 | Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag. |
151 | Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning. |
152 | Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid. |
153 | Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag. |
154 | Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal. |
155 | Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar. |
156 | HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter. |
157 | Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd. |
158 | När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal. |
159 | Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd. |
160 | Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen. |
161 | Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord. |
162 | Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte. |
163 | Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär. |
164 | Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter. |
165 | Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall. |
166 | Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud. |
167 | Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära. |
168 | Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar. |
169 | HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord. |
170 | Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal. |
171 | Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar. |
172 | Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga. |
173 | Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar. |
174 | Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust. |
175 | Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig. |
176 | Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud. |